Prästslättsskolans vänskap och må bra blogg: mars 2019

Det röstades fram att skolans medieråd den här gången skulle göra ett reportage om skolans historia.
Det var jättesvårt att hitta fakta om Prästslättsskolans historia.
Tack vare trevliga intervjuer fick vi ändå reda på mycket intressant om Prästslättskolan och området genom tiderna.

Intervju med Ingrid Olsson, fd lärare på Prästslättsskolan:

Ingrid Olsson (uppe till vänster) 1972 på hennes examensdag på Lärarhögskolan i Malmö.

Hej Mediarådet.

Jag heter Ingrid Olsson och jag har arbetat på Prästslättsskolan sedan den byggdes och tills jag gick i pension i augusti 2014 då jag fyllde 65 år.

År 1979 hade Prästslättsskolan en liten byggnad klar med 3 klassrum, matsal och studiehall i mitten. Då i augusti började jag arbeta där med årskurs 2. Då flyttades vi från Högadalsskolan. Det fanns också åk. 1 och åk 3. Sedan började resten av skolan byggas medan vi gick på skolan och 1982 invigdes hela den färdiga skolan. Men då fanns inte tillbyggnaden där nu förskoleklasserna går. Det var jobbigt att försöka ”hålla skola” under tiden de byggde, för byggarna var tvungna att slå ner långa pålar i marken, ibland upp till 10 m långa, där skolan skulle byggas. Det var nödvändigt för där skolan nu finns var det mer eller mindre som ett kärr,alltså mycket vatten i marken.

Gymnastiksalen byggdes också då hela skolan gjordes färdig.

Det var en del av skolan som var grundsärskola, där barn med funktionshinder gick. De flyttade hit från en skola som hette Ekhagen.

Branden på Prästslättsskolan tror jag var i början på 1990-talet. Den del som mellanstadiet har och som ligger närmast fotbollsplanen brann ner. Det var just den delen som byggdes först och som jag började arbeta i 1979. Det var på natten efter skolavslutningen i juni som branden bröt ut. Orsaken sades vara ett kylskåp som började brinna men helt klarlagt blev det inte ,vad jag minns. Det var jättejobbigt efter branden och vi lärare fick arbeta på sommaren och beställa nytt material och böcker mm, som blivit förstört. När höstterminen började, fick eleverna gå i en ”Barack”, som ställts på skolgården, tills man byggt upp den nedbrända delen av skolan.

Ja, det finns mycket att berätta om skolan och har ni fler frågor får ni höra av er.

Jag har trivts jättebra på skolan med alla trevliga elever och arbetskamrater.

Många rektorer och lärare har kommit och gått under de 35 år jag arbetade där.

Många kära hälsningar till er i Mediarådet från Ingrid Olsson. 😁

Ingrid idag.

Ingrid med klass.

Intervju med Pontus Svensson, fd elev på Prästslättsskolan:
(Filmen som ni hittar nedan gjorde Pontus tillsammans med Calle Nilsson. Vi har tyvärr inte fått tag i Calle.)

Hej !

Kul att ni har hittat den där gamla filmen! Jag har försökt svara på alla frågor, men jag har glömt bort en del från den tiden...

Skolan var inte nybyggd när vi gick där, så jag har tyvärr inga roliga historier om hur den var alldeles i början :)

Det är helt ok att länka filmen i reportaget!

Hur länge gick du på Prästslättsskolan?

Jag gick där i sju år, från förskolan till sexan.

Vad var ditt favoritställe på skolan?

Skogen var ett favoritställe, framför allt under de första åren. När vi blev lite äldre var det istället fotbollsplanen som var den mest populära platsen att spendera rasterna på.

Hur gjordes filmen?

Vi spelade in filmen med en kamera som jag tror att vi lånade av skolan. Sedan klippte vi ihop det vi hade filmat i ett program som heter Pinnacle Studio.

Vilket år gjordes filmen?

Jag tror att vi gjorde filmen när vi gick i sexan, vilket var år 2008.

Varför gjordes filmen?

Det var ett önskemål från skolan som ville ha en film att visa för samarbetsskolor i andra länder.

Hur kändes det att göra filmen?

Det var roligt att få uppdraget. Jag kommer också ihåg att vi fick lite ledigt från våra lektioner för att spela in filmen, vilket var skönt.

Hur gamla var ni när ni gjorde filmen?

Vi var 11-12 år.

Vilka lärare hade ni?

Vi hade Kerstin Mellhammar och Annika Jakobsson.

Hur gamla är ni nu?

Nu är vi 22 år och fyller 23 i sommar!

Om ni har några fler frågor är det bara att återkomma!

Med vänliga hälsningar,

Pontus Svensson

Vi blev nyfikna på vad Pontus och gör idag, och bad honom berätta lite.
Här kommer hans svar:

Hej!

Jag studerar för tillfället mitt fjärde (av fem) år till civilingenjör i datateknik på Linköpings universitet. Med denna utbildning kommer jag sedan troligtvis att börja jobba som programmerare. Som programmerare kan man jobba med flera olika saker, till exempel utveckla appar till mobilen, göra program till datorn eller programmera robotar. På fritiden tycker jag fortfarande att det är roligt att spela in filmer, redigera bilder och spela in musik.

Jag hittade tyvärr inga bilder från tiden på Prästslättsskolan, men jag bifogar en bild på hur jag ser ut nu i alla fall :)

Mvh Pontus

Pontus idag.

Här kan ni se filmen:

Intervjuer med Martin Wijk och Johan Yngsell, pappor till Hugo och Melker som nu går på skolan och fd elever på Prästslättsskolan

Martin berättar:

Hej !

Jag började i första klass på Prästslättsskolan hösten 1983, Cyrenè Barck som klassföreståndare, vi gick i första klass på innergården.

Vet inte vilket år invigningen var tyvärr.

Skolan såg ganska lik ut då förutom tillbygganden mot förskolan som inte fanns på den tiden,

de klassrum som fanns mot förskolan tidigare användes av särskolan som sen flyttade till Stenbacka.

Jag vet inte vad som fanns på denna platsen tidigare, tyvärr.

Den del av skolan som brann byggdes i slutet på sjuttiotalet, och fick renoveras under mitten på nittiotalet efter branden.

Jag har inte så många minnen från den tiden, förutom att vi åkte skridskor på fotbollsplanen då man spolade upp is på helan ytan.

Vi fick byta om i den gula baracken vid gympahallen.

Lillemor Holmkvist hade en liten trädgårdstäppa utanför lärarrummet, där hon odlade typ lin.

Jag kommer ihåg att skolmaten var väldigt bra, och husmor hette Hilka Andersson.

När man gick på mellanstadiet, så hade man sina klassrum i den äldsta delen mot fotbollsplanen.

I dessa klassrum hade man rullvägg, så att båda klasserna kunde ha lektion ihop.

Hoppas ni har lite nytta av detta i ert arbete.

Ha de gott!

Mvh Martin Wijk

Johan Yngsell berättar lite om sin tid på Prästslättsskolan:

Det var en bra skola att gå på. Jag spelade mycket basket på rasterna och lekte med kompisar.
Mvh
Johan Yngsell

Intervju med Margareta Karl, bibliotekarie på Prästslättsskolan:

Margareta, våren 1958

Jag växte upp i Karlshamn, flyttade härifrån när jag tagit studenten och kom tillbaka för några år sedan. Hela detta område från min uppväxt har förändrats totalt.
Varken Prästslättsskolan eller de höga hyreshusen fanns när jag var barn. ( Det var längesedan. Jag började i första klass på Sternöskolan 1955.) Däremot låg en minkfarm vid skogsvägen ungefär mellan nuvarande förskolan och Vintergatans byggnad. En svart schäfer vaktade bakom ett högt ståltrådsstaket, och att gå förbi var läskigt.
Där villorna uppe på åsen nu ligger växte tät blandskog och massor av blåsippor. En grusväg gick längs själva Prästslätten, och husen neranför åsen fanns redan i min barndom, men annars var det här området inte alls bebyggt. Gatan ut mot Högadal var en grusväg, och bron över järnvägen fanns inte, eftersom järnvägen inte fanns ännu. Tågen gick då igenom själva Karlshamn, utmed Mieån och Väggaskolan, och bommar måste fällas på många ställen. Stationen låg snett mittemot lokstallarna, som verkligen var lokstallar då. 1957 blev den nya bredspåriga järnvägen klar, och den nya stationen, och Kaptensbron. Gamla militärförråd revs och minkfarmen fick inte vara kvar längre. Så vakthunden försvann!
Vad jag kommer ihåg har jag åkt skridsko på själva Prästslätten några gånger, och på Markastugölen. Området norr om sjön var förstås också bara skog, och E22 byggdes inte förrän i början av 1960-talet. All tung trafik gick på Erik Dahlbergsvägen, som var stensatt. Det var ingen särskilt säker väg att cykla på. Inga cykelbanor alltså.Och så var det vänstertrafik - ända fram till 1967.

För dem som är barn nu måste detta verka som en Helt Annan Värld. Och det var det ju. Tystare var den också.